Nya texter
Ettore Sottsass
Eric Owen Moss

Information
Calimero
kontakta oss
contact us

Texts in English

Startsidan

Arkitektur
debatt-teori
porträtt
objekt

Design
debatt-teori
porträtt
objekt

Kultur och resor

Urbanism

Artikelarkiv




Hur länge ska hönan värpa?

Av Leo Gullbring

Storsatsningen på den nya digitala radion har gått i baklås. Suget efter DAB-apparater är så gott som obefintligt trots att Sveriges Radio sänder digitalt sedan flera år. Men det nya radiomediet ska drivas igenom till varje pris. På Kulturdepartementet låtsas man som ingenting när SR:s chef Lisa Söderberg hotar med att låta den tekniska utvecklingen gå ut över programverksamheten.

   

Digital radio? Låter kul. Renljudande ettor och nollor istället för analogt brus och knaster. Samma skillnad som vinyl och cd. Iallafall om man får tro SR. För att övertyga oss om det nya digitala formatet har man kört en trailer Sverige runt och propagerat för framtidens radio. Jag råkar på ekipaget i skuggan av det statliga sändarbolaget Teracoms väldiga betongmast ute i Jägersro.

-Jo det här är en revolution, nu är det slut på rattandet efter stationer. Det här kommer verkligen att stärka radion som medium, säger Anders Fridell, en av SR:s utvecklingschefer. Idag täcker vi 75% av Sveriges hushåll med vårt sändarnät. April år 2000 ska vi täcka hela Sverige.

Anders jämför med FM-radions genombrott efter kriget. Han tar fram en av de nya apparaterna som ställs ut i trailern. Det räcker med att knappa in 'sport', så får man lyssna sport till leda hela dagen. Fast det kan man ju göra redan idag med RDS-radio. Men det blir plats för fler kanaler med det digitala utnyttjandet av frekvenserna. Man kan lägga in fullmäktige- och riksdagsdebatter när det passar. En dam från Utbildningsradion är lika entusiastisk. Med hjälp av den lilla textrutan kan man både höra och läsa språkundervisningen.

Jag försöker påpeka att det inte finns några apparater ute i handeln, trots att förutsättningen för att DAB-satsningen ska lyckas är att vi lyssnare ersätter våra uppskattningsvis 20 miljoner radiomottagare med digitala apparater. Visserligen förstår jag att det måste finnas ett utbud för att folk ska börja köpa, men att man sedan år 1995 sänt DAB som ingen lyssnar på, borde inte det stämma till en viss eftertanke?

Jo, visst har det gått lite trögt medger man. Men att man hamnat i ett moment 22 vill ingen erkänna här i trailern. Optimismen är obruten. Jag kommer att tänka på alla dessa infrastruktursatsningar som drivits fram genom åren. Vägverket och Banverket kör på i gamla spår med beprövad men förlegad teknik. IT-ivrarna är förvisso av samma skrot och korn, men de bygger digitala motorvägar utan att veta vilka behov vi har, hänryckta över alla nya möjligheter. Och DAB-satsningen drivs fram med en optimism à la Hallandsåsen.

En tekniker från Teracom stuvar in mig i en bil och trycker igång stereon. Basen dånar och diskanten skriker. Han växlar mellan FM och DAB. Vi lyssnar P3. Vi lyssnar P2. Kan jag ana lite mindre brus? Lite mer dynamik? Större är inte skillnaden. Men det beror väl på att Sverige redan har ett av världens modernaste FM-nät. Men utvecklingsmöjligheterna är oändliga, hävdar teknikern. Man kan lagra program, ta emot text, bild och data, och när sedan de nya tilläggstjänsterna kommer kan man kolla börskurser och väderleken direkt på radion. På SR:s hemsida hittar jag en gallup som påstår att mer än hälften av alla svenskar vill ha DAB, men under förutsättningen att kostnaden inte är mer än 30-50% högre än för dagens apparater. DAB-apparaterna i trailern är däremot svarta lådor som endast kan kopplas in på de dyraste bilstereomodellerna. Och då kostar det betydligt mycket mer, utan att man får alla de utlovade finesserna.

Visst kan jag ha överseende med att allt inte är perfekt så här i början, men kruxet är att varken jag eller någon annan köper DAB om vi inte får mer för pengarna. Varken den utlovade kvaliteten eller den påstådda störningsfriheten räcker för att få oss konsumenter att stå i kö hos radio- och tevehandlarna till i jul. DAB-radio innebär helt enkelt inte den höga kvalitetet man utlovar. 80% av informationen på en cd-skiva reduceras bort, en tekniker på Radiohuset säger att knappast ens ett professionellt öra kan höra skillnad på DAB och FM. Hela DAB-satsningen riskerar att bli ett fiasko därför att SR inte lyckas övertyga sina lyssnare om varför de ska lyssna digitalt. Jag försöker få kontakt med SR:s chef Lisa Söderberg, jag måste fråga henne varför just SR ska vara först ut i Europa, varför Sverige inte kan vänta på att de stora marknaderna kommer igång och priset på apparaterna rasar? Och hur ska public service bli bättre med DAB? Men hon är inte anträffbar. Via sin informationschef låter hon meddela att SR måste satsa på digital teknik om man ska kunna hävda radiomediet i en allt hårdare konkurrens.

Det är lättare att komma till tals med P1-journalisterna. Missnöjet är inte att ta fel, inte minst beroende på att personalen skurits ner med en tiondel. De är inte nöjda med kvaliteten på DAB-tekniken, men framförallt är de bekymrade över hur SR förvaltar sitt public service-uppdrag. Många känner också oro inför den nya chefen Eva Blomquist och hennes karriär från underhållnings- och lokalradio till P1. Ska flödesradion in i finrummet? Är uppsplittrade, illa genomtänkta program som nya P1-Morgon hennes melodi? P1:s hela grundidé, att vara ett rum man träder in i för att upplysas, överraskas, stimuleras måste försvaras. Trenden att skapa enkelhet och rumslighet ligger helt rätt i tiden, åttiotalets träder tillbaka för innehåll, engangemang och uppriktighet. Samma trend till att skapa avskilda rum där man kan få en nödvändig distans till omvärlden finns i musik, i arkitektur, i design.

Kulturredaktionens chef Bengt Packalén var själv påtänkt som ny P1-chef ochhan tvekar inte: DAB kommer att slå igenom. Men han pekar på SR:s dilemma. Idag täcker DAB-sändarna 75% av landet, men det finns inga mottagare ute i handeln. Vad kommer först, radioutbudet eller efterfrågan? Hönan eller ägget? Helt uppenbart finns det en risk för att den nya tekniken stjäl resurser från programproduktionen. Och känner medarbetarna sig hotade går det utan tvivel ut över programverksamheten.

-Frågan är hur länge hönan ska värpa? Det är farligt att driva tekniksatsningen utan att samtidigt satsa på programtänkandet. P1 och P2 är fantastiska varumärken som vi måste ta med oss in i den nya tekniken. Oavsett hur radion sprids rent tekniskt, måste vi leva upp till de höga kvalitetsförväntningar vi skapat hos vår publik. Utan pengar är det enda alternativet att göra processen långsammare, så att programsatsning och teknik kan gå hand i hand.

När jag ringer runt bland alla inblandade får jag en misstanke om att ett skäl till brådskan är att statliga Teracom gör allt för att bevara sitt sändarmonopol. Den här väldiga FM-masten ute i Jägersro blir överflödig med DAB, istället krävs ett nät av små master på många ställen, något som mobiltelefonoperatörerna torde klara bättre. På SR säger man också att de extra anslag man fått för den digitala utvecklingen helt går åt till att betala Teracoms sändningar.

Men för att kunna övertyga lyssnarna om den nya tekniken måste man ha något helt nytt att locka med, och då räcker det inte med lite bättre ljudkvalitet. Lisa Söderberg prioritering är dock solklar, hon hotar med att programutvecklingen får stå tillbaka om hon inte får tillräckligt med pengar till DAB. Hon hotar slå ihop P1:s kulturprogram med P2, medan samhällsbevakning och evenemangssändningar får husera i en annan kanal. Nu är detta förstås hennes worst case scenario, vad hon vill ha är 40 Mkr till kvalitetsutveckling.

-Televisionen har tilldelats 75 Mkr extra för kvalitetsutveckling i samband med introducerandet av digital-teve. Vi får inte en krona extra. Från regeringens sida måste man ta hela den digitala utvecklingen på allvar. Det enda vi begär är lika behandling.

Men bara hotet tyder på dåligt omdöme, inte minst som nedskärningarna på SR fortsätter och går ut över arbetsklimatet . Dessutom: 40 miljoner på tre år räcker inte långt. För att få ihop till ett utbud värt namnet krävs det betydligt mer pengar. Bara en satsning som P4 har kostat minst 150 Mkr. Men på Kulturdepartementet tycker man att SR fått nog, samtidigt som man beklagar att utvecklingen gått i stå. Marita Ulvskog vill själv inte besvara mina frågor om varför teve men inte radio ska ha extraanslag och hur mycket DAB egentligen får kosta, om DAB går att introducera utan den kommersiella radions medverkan, och om Teracom verkligen ska ha monopol på DAB-sändningar. Hon hänvisar till Niklas Nordströms pågående utredning. Den är lite väl sen med tanke på att DAB började sändas för tre år sedan. Redan då borde en långsiktig strategi varit klar. Till skillnad från digital-teve tvekar den kommersiella radion inför kostnaderna, det är först nu som man börjat uppvisa någon lönsamhet, och vad de helst av allt vill ha är nationella sändningsrättigheter.

-Vi var för DAB i början, men nu avvaktar vi, förklarar Olle Ramm på Megapol. Problemet är att politikerna försöker behålla makten över media. Vi har erbjudits avtal som löper på knappt två år, men när tiden går ut är vi inte garanterade fortsatt licens. Hur ska vi då kunna investera? Bättre vore det om vi likt kollegorna ute i Europa kan få tioåriga licenser så att vi kan experimentera med det nya mediet i lugn och ro.

Och överallt verkar det saknas pengar till denna storsatsning på ett helt nytt digitalt radiomedium. Jämför jag med en infrastruktursatsning som Öresundsförbindelsen, saknas här all transparens. Här finns inga konsekvensutredningar, inga stenhårda budgetar. På SR och Kulturdepartementet kan ingen uppge hur mycket pengar DAB kommer att kosta. Och inte heller vilka ekonomiska vinster som är möjliga! Reklamradion torde kunna tjäna storkovan på både nya reklammöjligheter och de lukrativa tilläggstjänsterna. SR och staten visar på en häpnadsväckande okunskap om marknadens funktion och potential. Risken är förstås att man blir omkörd av mobiltelefonoperatörerna när tredje generationens mobiltelefonnät introduceras om några år, det kommer att ha kapacitet för både DAB och web-integrerade tjänster av alla de slag.

Jag lämnar SR:s trailer, slår på min gamla FM-stereo och lyssnar P1. Ny teknik i all ära, det är ändå innehållet som räknas. Den digitala radions ljudkvalitet räcker inte för att få mig att köpa en mottagare. Och än så länge har man inte lyckats presentera några programidéer som övertygar om det nya mediets förträfflighet. SR:s brådska med DAB riskerar att resultera ett fiasko eftersom man än så länge visat sig oförmögna till att prestera nytt innehåll och nya former. Frågan är egentligen ytterst enkel: Hur kan SR bättre fullgöra sitt public service-uppdrag med DAB? Och hur länge har man råd att sända ett utbud som ingen kan höra?

Leo Gullbring

 

DAB (Digital Audio Broadcasting)

Funktion: Digital radio som också kan kommunicera text, grafik och data. 214 kbs-kodning (mpeg 1).

Historia: WorldDAB Forum har anammats av ett fyrtiotal länder, dock ej Japan och USA. Svenska SR och brittiska BBC var först ut med DAB-sändningar år 1995.

Distributör: statliga sändarbolaget Teracom, täcker idag 75% av Sveriges hushåll vilket motsvarar som met 35% av landets yta. SR:s utvecklingschef Jan Engdahl tror dessutom att någon mobiltelefonoperatör kommer att få tillstånd att bygga upp ett parallellt nät för den kommersiella radion.

Pris: 'svarta lådor' från 6 000 kronor och uppåt, förutsätter modern FM-radio för minst 3-4 000.

Riksutbud: P1, P2 Musik, P3, P4-riks, P6, P7 Finska.

Fördelar: Lägre sändareffekter och fler kanaler per sändare ger lägre sändarkostnader samt större flexibilitet och mångfald. Bättre utnyttjandet av frekvensutrymmet. SR räknar med plats för fler program. Riksdagsdebatter, sportevenemang m m kan få plats utan att inkräkta på ordinarie programtablån. Avancerade sök- och minnesfunktioner ger lyssnaren möjlighet att komponera sitt eget radiolyssnande. Digital teknik innebär högre ljudkvalitet och mindre störningar. Display med plats för programinformation, enkel grafik och reklam. DAB kan kompletteras med tilläggstjänster som exv digital karta, börsinfo, väderinfo.

Nackdelar: Alltför dyra apparater innan de stora marknadernas efterfrågan fått ner priserna på DAB-chips. De ekonomiska fördelarna på sändarsidan är inte självklara, betydligt fler sändare krävs för högre frekvensband, det befintliga FM-nätet kommer dessutom att köras parallellt inom överskådlig framtid. Problem med störningsfrihet och kvalitet är inte avklarade, vid dålig mottagning knastrar det inte som i FM, utan ljudet faller helt bort.

Bildtext: Utvecklingsmöjligheterna med DAB är oändliga hävdar teknikerna, man kommer kunna ta emot text, kolla börsen, dagens FM har inte de möjligheterna.

Intervju Eva Blomquist.

Eva Blomquist tillträdde som ny P1-chef i måndags. Ett val som inte ses med helt blida ögon i Radiohuset, där man istället hade hoppats på att kulturredaktionens chef Bengt Packalén hade tagit över. Med en 16-årig radioerfarenhet, nu senast som chef för Radio Stockholm, finns farhågor att Eva Blomquist ska införa en flödesradio av samma typ som i lokalradion.

Hon kommer in i ett svårt skede efter det att P1 har reducerat personalen avsevärt under senare tid. Det är dock ännu för tidigt att spekulera i om hon utvaldes just för sin styrka i att effektivt kunna genomföra förändringar. Och vad anser hon rent spontant om dagens P1?

- Allt kan bli bättre, men jag vill nog säga att P1 håller en oerhört hög kvalitet. Vi befinner oss hela tiden i en utvecklingsfas, och vi blir aldrig färdiga. Två saker jag vill tillföra är dels mer bevakning av den populärkultur och masskultur som påverkar oss så oerhört mycket. Reklam, veckopress och film ska granskas lika noggrannt som traditionella kulturformer. Dels saknar jag familjefrågor bland programmen, och det gäller alltifrån relationsfrågor till barntillsyn till skola.

Trots att DAB-mediet erbjuder möjligheter att själv om morgonen komponera dagens lyssnande, tror Eva Blomquist att dagens koncept med en blandning av olika mer eller mindre fasta inslag kommer att vara fortsatt framgångsrikt.

Publicerad i GP


UPP   Tillbaka

2001 Calimero