-- Våra skyltar är så enkla att folk
säger de kunde ha gjort dem själva! Och du kan ju
se att det vi gör är fantastiskt enkla ting,
när du inte kan dra ifrån eller lägga till
mer är vi färdiga. Och det är en grafisk
formgivning som jag tror är den enda möjliga.
-- Det vi gör är inte särskilt trendigt och
det beror på två skäl. Det ena är att
vi har en nästan lustbetonad känsla för
enkla, starkt minimalistiska ting. Det andra är att vi
är övertygade om att de lösningar som är
bäst och håller längst är präglade
av stor enkelhet. Och eftersom vi har många klienter i
den offentliga sektorn så passar de två
skälen bra tillsammans. Det offentliga betalar
gärna för design, men de vill inte betala för
något som är så modernt att det blir
omodernt om några år, och då tänker
jag på hela den här showen med postmodernism och
dekonstruktivism, att visa upp allt på en mängd
olika sätt.
-- Det här med tidlöshet är ju en
designeridé, men ingenting är ju tidlöst,
allt är ju präglat av den tid vi lever i.
Samtidigt finns det grafiska lösningar som varar
längre än andra. De stora amerikanska koncernerna
har haft massor av varumärken och det karakteristiska
är att varje gång de byter så blir de
enklare och enklare. Det är subtraktion och inte
addition som gäller. Till sist har man nått
botten och det finns inte mer att ta bort, den
upptäckten gjorde många på sextiotalet. Och
trots att vi tror att allting går fortare och fortare
så finns det många koncerner som inte har
förändrat sina varumärken på trettio
år. Istället tar man fram nya varumärken som
man kan använda i tillfälliga kampanjer under
några år, men grunden ligger i de
'bomärken' som redan är inarbetade.
Per Mollerup öppnar en flaska Ramlösa och ljudet
av vattenbubblorna som fräser upp i flaskhalsen
gör att det plötsligt känns svalare i rummet.
Effekten är densamma som när man lämnar
hettan bakom sig och stiger in i en spansk patio, ljudet av
porlande vatten svalkar och får en tro att
temperaturen sjunkit tiotalet grader. Och det här
är formgivarens domäner, där han eller hon
skänker oss känslan av någonting, även
om det inte ens är fysiskt närvarande eller inte
ens fysiskt existerar. På Designlab talar man
också om ett företags identitet som något
som emanerar ur och går utöver företaget
självt. Det är det som vi kunder upplever som
'image', och med produkter som blir alltmer lika rent
teknologiskt blir just denna 'imagineering' oumbärlig.
Och utan tvivel kan man påstå att design redan
är framtidens viktigaste konkurrensmedel.
Ramlösa är ju bara ett varumärke i
mängden. Ingen har lyckats inpränta ett
varumärke lika effektivt som Coca-Cola. Den klassiska
flaskan appellerar inte endast till synsinnet, vi kan greppa
den och känna igen formen även i komplett
mörker. Per Mollerup tar själv Tuborg senaste
kampanjer som ett annat exempel. Varan är i sig ganska
ointressant, man kan inte säga så mycket mer om
öl, istället är det etiketten som
marknadsförs i alla upptänkliga varianter.
Per Mollerup är vid femtiofem års ålder vad
man skulle kalla en selfmade man. Och han berättar att
han 'var formgivare redan innan han blev formgivare'.
På sextiotalet var han som ung ekonom direktör
för legendariska Landsforeningen Dansk
Kunsthåndværk, systerorganisation till Svenska
Slöjdföreningen. På sjuttiotalet gav han ut
designtidningen Mobilia. Där var han jack of all trade,
d v s både redaktör, ansvarig utgivare, grafisk
formgivare och annonsförsäljare. Han började
även skriva böcker om grafisk formgivning. Men
efter tio år var det dags för nya utmaningar, och
år 1984 slog han sig därför samman med den
välrenommerade grafiske formgivaren Henry Anton
Knudsen, men den nära vännen och inspiratören
gick hastigt bort bara några månader senare.
Istället skapade Per Mollerup på egen hand
Designlab. Idag är han känd inte bara som en av
Danmarks främsta grafiska formgivare, utan även
som författare och föreläsare i både
radio och TV.
Jag undrar förstås vilken utbildning han har
bakom sig, nu när han dessutom har doktorerat i grafisk
formgivning med en unik avhandling om firmamärken
Marks of Excellence vid Lund Universitet. Han
skrattar stort och brett när han berättar att han
ville lämna skolan hemma i Århus så fort
som möjligt och den enda utbildning han hade
möjlighet att komma in på var
Handelshøjskolen. Danmark är ju å andra
sidan fullt av folk som är utbildade för en sak
och som sysslar med en annan, här finns t o m teologer
som chefredaktörer för de stora tidningarna. Han
hade visserligen en tanke om att bli arkitekt, men den
övergav han.
-- Om jag vore a man of independent means, så skulle
jag väl nöja mig med att skriva böcker, men
som det nu är kan jag inte tänka mig något
bättre än det jag gör!
-- Att jag fastnat för grafisk formgivning beror
på att det famnar så brett, du använder
både ord och bild. En del säger ju att om du
är visuellt begåvad så är du
nästan per definition analfabet, men så är
det inte i verkligheten. Det är många formgivare
som har en god språkförmåga. Men det
handlar om mer än att vara någon språklig
ordningsvakt, mer än att bara välja rätt
färg och rätt typsnitt till kundernas budskap. Vi
har ofta klienter som förväntar sig att vi ska
vara kritiska. De kanske önskar sig en viss utformning
av ett budskap, men kanske är de bättre
betjänta av en bro? Vi griper in och svarar på
något annat än det vi blivit tillfrågade
om, och flera kunder värdesätter detta. Ofta
ligger lösningen i att lösa en annan uppgift
än den föreslagna, nämligen i att se
uppdraget i ett större perspektiv än det
uppdragsgivaren hade tänkt sig.
-- Vår uppgift är att förbinda ord med det
visuella, och det kräver att vi har ett ben i varje
läger. Men vad som är speciellt för vår
byrå är att vi har två vitt skilda uppdrag.
Den ena typen kallar vi för identitetsuppdrag och det
handlar om företag som vill ha ett nytt namn, eller som
vill ha sitt gamla namn skrivet på ett nytt sätt,
eller så har de behov av ett designprogram för
att ge sin organisation en visuell profil. Vi tar fasta
på deras kompetens och kvalitet, det handlar ofta om
att de har en viss ordning och så vill de ha en smula
kaos. De vill utnyttja vår kreativitet för att
visa upp det redan kända på ett nytt sätt.
Den andra typen av uppdrag kallar vi för
informationsuppdrag och det handlar om företag som har
ett eller annat som är komplicerat eller komplext, och
som de vill ha tydliggjort via grafisk formgivning. Vi har
bl a arbetat med några långsiktiga projekt
för IKEA vad gäller bruksanvisningar. Och
vårt arbete med design av skyltar för flygplatser
handlar om just logik, om att bringa ordning i kaos. Det
kräver att vi använder den stringenta delen av
huvudet, om att se till vad som är väsentligt och
vad som är överflödigt, se vad som kan tas
bort utan att budskapet går förlorat.
Jag invänder att egentligen ska väl inte skyltar
behövas alls? Fortfarande med funktionalismen
mötte man en trappa innanför porten till ett hus,
och trappan är ju i sig en skylt som säger att man
ska gå uppåt. Och Per Mollerup håller med
och tar landsbygdens kyrkor som ett annat exempel. Redan
på långt håll talar byggnadsformen om att
detta är en kyrka, det krävs ingen reklam på
taket. Och när man sedan närmar sig krävs
ingen skylt för att visa på entréen. Du
ser var du ska gå in och var du ska sätta dig och
ser varifrån prästen kommer gå in. Och det
behövs inte heller någon skylt som talar om att
rökning är förbjuden. Kyrkor identifierar och
förklarar sig själva. Per Mollerups sätt att
beskriva ligger också ljusår från en
Alessandro Mendini, eller någon Bauhaus-elev.
Formgivning är inte ett mål i sig utan är
människans materiella svar på tillvarons problem
och det handlar snarare om att arbeta med funktionens rent
estetiska uttryck. Kanske är det också
därför Per Mollerups design är så pass
abstrakt och så sällan ikonisk.
-- Idealet vore ju förstås om vi kunde klara
oss utan skyltar. Men sjukhus och flygplatser är ju
mycket komplexa hus, därför krävs det
också skyltar. Det bästa är
förstås att kunna utnyttja arkitekturens egen
struktur, så att byggnaden själv står
för en del av skyltningen. Det bästa är huset
som är självförklarande. Det näst
bästa är huset som klarar sig med in situ-skyltar.
Det värsta är när du ska ha två par
glasögon, ett par för att inte snubbla på
trappstegen och ett par för att kunna läsa kartan
över byggnaden!
På vägen hit till Designlab råkade jag en
mängd olika småföretag som
försökte göra sina röster hörda i
Vesterbrogades grälla reklamutbud. Där fanns
Zugarbaby café, Lynntryk, 2P/klip. Alla söker de
hävda en identitet, och precis som vi människor
så lyckas en del, andra inte. De som lyckats
återfinns i Per Mollerups egna böcker. När
vi bläddrar lite i dem så framstår hans
ideal som enkelt tydliga och rättframma. Jag kommer att
tänka på Ole Kortzau och hans kontrastrika
färger och stiliserade teknik. Per Mollerup tycks ledas
av någon slags sökande efter en hjärnans
ergonomi, efter en överskådlighet som utgår
och tar hänsyn till människans kapacitet. Det
är som han själv säger, att 'god design
gør gode ideer synlige'.
Mest känd i Sverige är kanske Designlab och Per
Mollerup annars för sin skyltning av Kastrup. Den
är föredömligt enkel och lättfattlig:
vit text på danska, gul text på engelska. Det
är nästan så att det blir för
kontrollerat i all sin enkelhet, som om det saknas nerv. Nu
har man också fått Luftfartsverkets uppdrag att
ta fram en skyltstandard för samtliga svenska
flygplatser. I Norge har man redan kommit långt i
arbetet med den nya flygplatsen Gardermoens grafiska
formgivning.
Jag pekar på min Sony-bandspelare och undrar om
Designlab inte också arbetar med produktgrafik, det
är alltför ofta jag stirrar mig blind på
långa handböcker till videoapparater och
allsköns annat teknologiskt smäck, där borde
Designlab ha en given uppgift! Alltför få
apparater är intuitiva, och alltför få
företag verkar förstå att design är det
oumbärliga förmedlande mediet mellan produkt och
människa. Och visst, Per Mollerup är
övertygad om att utformningen av grafiska interface
säkerligen kommer att vara Designlabs största
verksamhetsområde nästa gång vi ses.
-- Produktgrafiken är ju det som kan ge tekniken ett
mänskligt, ett humanistiskt ansikte. Formgivaren kan
tolka tekniken så att den blir användbar. Han
skapar en bro mellan de teknologiska möjligheterna och
brukarnas behov. Annars är det ju alltför ofta
reparationsdesign vi möts av. Företagen styrs av
ingenjörer som till 99% kämpar med rent tekniska
utmaningar. Vår uppgift är att rensa upp i
användargränssnittet, både vad gäller
identitetsdelen och vad gäller användardelen.
Innan jag tog mig ut hit till Valby Bakke besökte jag
som vanligt också Glyptoteket. Manets absint-suput
återfinns numera i en grå sal i Henning Larsens
mästerligt utförda tillbyggnad. Chasséraus
två kvinnor hänger i ett vinrött rum. Degas'
ballerinor har hamnat i ett blått. Här finns en
omsorg om färgsättning och detaljer som är
genomförd i minsta stigrörslucka och fuktsensor.
Och nästan överallt i Danmark finns en omsorg om
det visuella uttrycket. Till och med
nödutgångsskyltarna är diskreta, en röd
cirkel med texten 'UD'. Är det helt enkelt ett annat
kulturellt klimat i Danmark?
-- När det gäller nödutgångsskyltarna
så har vi också de där gröna
rektangulära på gång, det är EU:s
påbud, och det är rena kriget om deras vara eller
icke vara. Men visst, det är ingen tvivel om att det
finns en klart större medvetenhet rörande design i
Danmark, även bland mindre och mellanstora
verksamheter. Vi har arbetat med design av skyltar till
Henning Larsens vackra Stadsbiblioteket i Malmö. Men
så fort byggnationen är klar så kommer ju
myndigheter och andra och placerar ut sina skyltar lite hur
som helst. De är som om de står på
avstånd och kastar pil och ser var de träffar
väggen, allt riskerar att bli spolierat.!
-- Något helt annat är Gardermoen i Norge.
Oavsett vad som blir resultatet, så har man haft de
allra bästa intentionerna. Man har instiftat ett
oavhängigt arkitekturråd bestående av
människor som inte är ekonomiskt bundna till den
nya flygplatsen. Och dessa har haft till uppgift att
godkänna utformningen av allt från grafisk
formgivning till arkitektur. Samma sak gäller
Rikshospitalet i Oslo där man också tagit fram en
designmanual. Och det handlar inte bara om att bygga en
maskin som ska göra folk friska. Norrmännen talar
om husets läkande karaktär. Vi har ju länge
talat om en teknologi med ett mänskligt ansikte, men
att byggherrar nu gör det också är nytt. Jag
vet inte, men kanske beror det till stor del på att en
massa kvinnor har blandat sig in i politiken i Norge, det
har påverkat kvalitetsnivån väsentligt.
Per Mollerup har bl a utgivit
The Corporate Design Programme
Dansk Design Center 1987
Rationel brevdesign
Forlaget Grafisk Litteratur, 1989
The visible company
Svensk Industridesign/Industri Litteratur 1993
Design att leva med
Carlssons Bokförlag 1997
Marks of Excellence
Phaidon 1997
Ur boken 'Design att leva med ', att
använda som citat i marginalen
Design betyder alltså utformning av
människoskapta bruksföremål. En bra
definition, som dels påminner oss om människans
ansvar för processen, dels framhäver produktens
brukbarhet. Utanför definitionen faller stenen som vi
finner på stranden, den är inte skapad av
människan, och Pablo Picassos tavlor, de är inte
bruksföremål.
Design är inte ett mål i sig själv utan
människans materiella svar på tillvarons
problem.
design (har) tre uppgifter:
- att säkra överlevnad,
- att göra livet mer bekvämt,
- att göra livet mer innehållsrikt.
Som praktisk arbetsregel för designern framstår
form follows function snarare som en avgränsning av
lösningsområde än som en algoritm, som med
osviklig säkerhet leder till den enda, sanna
lösningen.
Funktionen är inte den enda begränsningen i
designers arbete men den är arbetets raison
d'être och nämns därför först.
Ofta ligger den ergonomiskt riktiga lösningen i att
lösa en annan uppgift än den föreslagna,
nämligen genom att se uppgiften i ett större
perspektiv än uppdragsgivaren hade tänkt sig.
En bra designad produkt framför klart och tydligt sitt
ärende och berättar så begripligt som
möjligt till vad och hur den skall användas.
Resultatet är att bra design är ärlig design,
och att produkten liknar det den är. Med andra ord:
formen motsvarar innehållet. Vi talar inte om
lösnäsor och andra skämtartiklar.
Att ett bruksföremåls skönhet utspringer av
dess funktion kan förstås på två
sätt: Antingen att funktionen är en
nödvändig och tillräcklig
förutsättning för skönhet, eller att
funktionen är en nödvändig men inte
tillräcklig förutsättning för
skönhet.
Som diskussionsämne är smaken flyktig nog för
att vara intressant, men inte så flyktig att den
totalt undandrar sig förnuftet. Smak kan ofta
förklaras med rationella argument.
Publicerad i Form
UPP Tillbaka
© 2001 Calimero
|