Nya texter
Ettore Sottsass
Eric Owen Moss

Information
Calimero
kontakta oss
contact us

Texts in English

Startsidan

Arkitektur
debatt-teori
porträtt
objekt

Design
debatt-teori
porträtt
objekt

Kultur och resor

Urbanism

Artikelarkiv




Turning Torso i Malmö

Av Leo Gullbring
Att Sverige fått en ny typ av bostadsmarknad sedan det tidiga nittiotalets fastighetskris har väl inte undgått någon. Men även om de tilltänkta hyresgästernas och framförallt bostadsrättsinnehavarnas önskemål numera är utgångspunkten, så har den nya tidsandan inte avspeglats i en mer vågat annorlunda arkitektur. Fortfarande är byggherrar, byggentreprenörer och arkitekter fast i det förflutna, talet om framtidens bostad når sällan längre än till reklamfoldrarna. HSB som varit en föregångare på bostadsmarknaden satsar däremot stort i den heta Malmöregionen som med broöppningen knyts närmare resten av Europa. Turning Torso ska bli en skulptural skyskrapa med en utsikt lika hisnande som lägenhetspriserna. Fyrtiofem våningar upp ovanför Västra Hamnen erbjuds här Malmös mest attraktiva boende, förutsatt att HSB Malmös vd Johnny Örbäck får igenom sina planer.
   

— Detta är bostadsbyggandets Formel 1. Santiago Calatrava är en fantastisk begåvning som förenar arkitekt, ingenjör och skulptör i en och samma person. Hans konstruktion är oerhört fascinerande. Just nu håller vi på och finslipar det tekniska. Får vi bara tillräckligt många intressenter blir det av. Faller allt väl ut är jag övertygad om att Turning Torso kommer att ange framtidens bostadsstandard.

Calatrava är ett av de hetaste arkitektnamnen på världsmarknaden. Hans brokonstruktioner och byggnader är ofta inspirerade av djur och människors anatomi. Intrikata asymmetriska lösningar tycks vid första anblick vara helt omöjliga, men visar sig istället finurligt sinnrika. Turning Torso är tänkt att bli en 45 våningar hög skyskrapa, med uppemot 170 lägenheter. Den vridna konstruktionen liknar mer en skulptur än en byggnad. Själva kärnan, som förhoppningsvis kan vara uppförd redan till nästa års bomässa i Malmö, bär trapp- och hisschakt. Nio prefabricerade moduler hissas därefter upp medelst vajrar och vrids på plats. Modulerna ger skyskrapan dess karaktäristiska spirallika form och innehåller fem våningsplan med 2-4 lägenheter på mellan 50 och 150 kvm. Malmös politiker välkomnar projektet och har redan ändrat stadsplanen, och visst känns Turning Torso onekligen mer tilltalande än ett ensamt Scandinavian Tower ute på Hyllies leråkrar?

Idéen föddes när Johnny Örbäck besökte stadsbyggnadskontoret i fjor. Av en tillfällighet fann han ett av Santiago Calatravas skissblock. Den spansk-schweiziske arkitektens påtänkta projekt för Bo01 hade kommit av sig, men när den arkitekturintresserade f d s-politikern bläddrade igenom pastellskisserna och fann skulpturen Turning Torso, fastnade han genast. Örbäck ringde upp Calatrava och stämde träff . Men Calatrava var skeptisk till ett bostadshus, istället ville han fylla Turning Torso med kommersiella verksamheter som kontor eller hotell. Mötet blev av, men Calatrava presenterade istället en idé om en kobraliknande skyskrapa som skulle skapa variation i Malmös flacka landskap. En spiralliknande form med spännande vyer som upplevs olika från olika håll. Men Johnny Örbäck hade bespetsat sig på Turning Torso, och Santiago Calatrava lät sig övertygas.

— Jag bjöd över honom hit, men istället för att ta honom runt på en arkitekturtur i Malmö, vilken ärligen talat inte är så imponerande, så visade jag honom den kooperativa bostadsrättsidéen. Vi besökte entréer, källare, gemensamhetsutrymmen i våra områden, och han fick en inblick i vad som händer när människor får chansen att vara med och utveckla ett bostadsområde.

Och det är inte några vanliga lägenheter som erbjuds presumtiva bostadsrättsköpare. Johnny Örbäck vill utveckla bostadens typologi. Varför ska man ha hela 150 kvm stor bostadsyta, när vardagsrummet kanske bara utnyttjas ett par gånger om året. Istället vill HSB bygga ett antal all-rum som kan hyras för en facil pening på några av de mest attraktiva våningsplanen, med utsikt till bron och flygplanen som landar på Kastrup, längs sandstränderna bortåt Ystad och Simrishamn, och mot Helsingborg åt andra hållet. Separata privatkontor ska också finnas tillgängliga. På samma sätt vill man satsa på öppna lösningar befriade från skrymmande frys-, kyl- och klädförvaring som istället ska kunna härbärgeras på andra ställen i byggnaden. Genom att utgå från vilka ytor vi egentligen nyttjar, vill HSB skapa kompaktare och effektivare lägenheter som passar olika livsstilskoncept.

— Vi vill satsa på boendeservice. Istället för att var och en har en skrymmande dator kan lägenheterna klara sig med tangentbord och skärm som kopplas via bredband till en server i varje modul. Äldre ska kunna ha tillgång till städhjälp, fönsterputsare och ledsagarservice. Och det är bara några exempel på vad vi kan tänka oss erbjuda.

Insatserna blir också i Stockholmsklass. Johnny Örbäck sätter priset till runt 40 000 kr/kvm. Men bron öppnar vägen till Europa, redan på andra sidan Sundet i Danmark ligger bostadskostnaden ofta 30% högre. Avgörande för att projektet verkligen ska bli av är att man lyckas attrahera danskar, gärna de som arbetar på Kastrup och därmed inte har något givet band till Köpenhamn. Samtidigt så har HSB redan under H99 och presentationen av Helsingborgs Norra Hamn ådragit sig kritik för att man reserverar stadens mest attraktiva tomter för de rika. Men Johnny Örbäck försvarar sig med att man också gör stora satsningar för att få fram billigare bostäder.

— Bostadsrättsföreningen Kapellmästaren och hyresrätterna på Söderkulla är två exempel, i det senare fallet låg vi under 800 kr/kvm. Vi kommer troligen också att bygga 103 lägenheter för studenter på Bo01.

Politikernas tal om s k place-marketing, att man ska marknadsföra och sälja en region och därför måste finna en lämplig image är givetvis av största vikt. Inte minst med tanke på danskarnas ljumma intresse för Skåne. Men man tycks beredd att köpa vad som helst. Scandinavian Tower godtogs utan någon invändning, samtidigt som man försökte sälja Kockumskranen. Man visade med all tydlighet att man inte insett frågans vidd. Turning Torso har dock alla möjligheter att fungera som en av regionens viktigaste reklampelare, men är verkligen valet av en bostadsskrapa rätt, vore inte Calatravas egen idé om kommersiella lokaler mer passande?

— Nej, det håller jag inte med om! Det är en fördomsfull inställning att höga byggnader måste innehålla kontor och hotell. Nu när vi knyter inte bara en fysisk men också en intellektuell bro mellan Köpenhamn och Malmö, så handlar det så oerhört mycket om människor. Och varför då inte sätta människan i centrum med ett landmärke som Turning Torso?

— Jag är fascinerad och förvånad av hur lite man tänker på bostaden. För byggherrarna är det ofta bara fastigheter. Men hemmet är ju världens största sjukhem, det är också den största måltidsplatsen i världen! Lägg sedan till att idag tar allt fler män ansvar för hushållsarbetet, samtidigt som en halv miljon människor av och till använder hemmet som distansarbetsplats. Det gör det oerhört spännande att vara med och producera ett hus av den här kalibern.

Sedd på Bo01:s modell över Västra Hamnen dominerar Turning Torso bland mässarkitekten Klas Thams småskaliga bebyggelse. Och frågan är om det räcker med en skyskrapa. Varför tar man inte fast på det utsatta men samtidigt attraktiva läget och bygger ett Malmö downtown på en gång?

— Jo, jag har själv mina dubier vad gäller den här medeltida staden. När jag ser Limhamnsvägen och Ribbershus, Citadellsvägen och Slottet, Saab-fabriken och Kockumskranen menar jag att det är svårt att skapa naturliga övergångar och sluta kvarteren med den lösning som Tham förordar. Det krävs att man ger området en egen karaktär genom att utnyttja Västra hamnens storslagna skala. Turning Torso blir förstås något att fästa ögat på, men jag skulle gärna se fler exempel.

Turning Torso är mer än ett startskott för en ny typ av bostad i Sverige, utan innebär också en ny tändning för HSB. Under många år har man med Johnny Örbäcks egna ord varit usla beställare, man har inte utnyttjat arkitekternas kompetens fullt ut och man har inte satsat tillräckligt på att få alla inblandade aktörer att samarbeta. Nu arbetar man bl a med att ta fram en beställarmanual i samarbete med LTH.

— Vår svenska byggbransch är i mitt tycke mycket konservativ. Både arkitekter, byggherrar och entreprenörer har suttit fast i ett föråldrat tänkande och inte förmått skapa förnyelse. Subventioneringssystemet har dessutom motverkat all utveckling. Och det finns ett stort misstroende mot arkitekter i branschen, de anses vara dyra och krångliga.

— Jag bjöd in ett antal entreprenörer till ett möte med Calatrava. Och de satt där och skruvade på sig, de tänkte väl att nu kommer en sådan där opraktisk konstnär. Men det slutade med att det blev helt uppslukade av hans presentation, de ställde fråga på fråga om minsta tekniska detalj och sög i sig allt han sade. De fick en oerhört stor respekt för honom. Samma erfarenhet fick vi med den danske arkitekten Jens Arnfred i Helsingborg. Det visar att vi måste ha med arkitekten i hela projektet!

Johnny Örbäck betonar att man vill utnyttja Calatravas kompetens och kontaktytor när det gäller upphandlingen på den internationella marknaden, både vad gäller konsulter och entreprenörer. Och det skulle säkerligen kunna innebära en nyttig konkurrens för svenska aktörer. Och om tiden ännu inte är mogen för Örbäcks planer så kan kanske Calatravas egen vision om kontor och hotell förverkligas, för vem vill egentligen hålla till ute i Hyllie?
UPP   Tillbaka

2001 Calimero, publicerad i tidskriften Form